RISKEN FÖR BLODPROPP VID LÅNGFLYG
Att benen svullnar upp när vi flyger, det har nog de flesta av er känt av. Men vad innebär det egentligen att sitta still under många timmar utan att röra på sig? När benutrymmet är trångt, det är torr luft och lufttrycket lägre än vad vi är vana vid? Finns det en förhöjd risk för blodpropp vid långdistansflyg? Vad säger egentligen forskningen och finns något exakt svar?
Det verkar återstå en hel del forskning inom området och det är komplext, men vissa gemensamma nämnare har den forskning jag läst visat på.
Svullna ben även efter flygresan
I början av 2000-talet undersökte forskare det som ofta kallas ”Economy Class Syndrome”, ett begrepp som förknippas med blodpropp och långvarigt stillasittande under flygresor. Forskarteamet ville se hur långflyg påverkar vätskeansamling, ödem i benen. Något som var tydligt var att det skedde en markant vätskeansamling i benen under en långflygning. Ju längre flygtid desto mer ansamling. Det var ingen specifik skillnad mellan friska resenärer och de i riskzonen för blodpropp.
Forskarna upptäckte också att svullnaden inte försvann direkt efter landningen. Vävnadstjockleken var fortfarande förhöjd dagen efter flygresan, men hade återgått till normal nivå vid mätningen tre dagar senare.
I en annan studie gjordes också en intressant upptäckt, att när testpersoner fick sitta i en Boeing 747 i tolv timmar, fast på markplan, så fick personerna också en markant ökning av ödem i benen.
Flygresor över 4 timmar - fördubblad risk för blodpropp
Världshälsoorganisationen startade år 2002 projektet WRIGHT (WHO Research Into Global Hazards of Travel) för att undersöka sambandet mellan långresor och blodpropp. Resultaten visade att risken för venös blodpropp ungefär fördubblas vid resor på fyra timmar eller längre. Men den absoluta risken är fortfarande låg – omkring 1 av 6 000 resenärer vid en längre flygresa.
Risken är inte lika stor för alla. Personer med särskilda riskfaktorer, exempelvis tidigare blodpropp, är mer utsatta. Forskningen visar också att risken ökar vid längre restider och flera flygningar under en kort period.
Den största riskfaktorn är långvarigt stillasittande
En gemensam nämnare i forskningen är att långvarigt stillasittande påverkar blodflödet i benen. När vi sitter stilla under många timmar arbetar vadmusklernas pumpfunktion mindre aktivt, vilket gör att blodet lättare samlas i benens vener. Trångt benutrymme kan göra det svårare att röra sig. Studier har även undersökt betydelsen av lufttryck, syrenivåer och uttorkning, men långvarig orörlighet är en tydligare riskfaktor. Det innebär att även långa resor med bil, buss och tåg kan medföra en ökad risk för blodpropp.
Vad säger forskningen om kompressionsstrumpor vid flygning?
Det som framkom av studierna var att det finns goda skäl att undersöka kompressionsstrumpornas betydelse vid längre flygresor. Och här är resultaten faktiskt ganska intressanta!
I en forskningsöversikt från Cochrane, uppdaterad 2021, sammanställdes tolv studier med sammanlagt 2 918 deltagare. Forskarna undersökte bland annat om graderade kompressionsstrumpor kunde minska risken för djup ventrombos, alltså blodpropp i benens djupa vener.
Resultatet visade att förekomsten av symtomfria blodproppar var betydligt lägre hos dem som använde kompressionsstrumpor. I de studier som kunde sammanvägas var oddset för symtomfri blodpropp ungefär en tiondel jämfört med dem som inte använde strumpor. Även svullnaden i benen var mindre hos dem som bar kompressionsstrumpor.
Men här finns en viktig skillnad! Studierna kunde inte visa om kompressionsstrumporna även minskade risken för blodproppar som ger symtom eller för lungemboli, eftersom inga sådana händelser inträffade bland deltagarna. Resultaten gäller dessutom de kompressionsprodukter och resenärer som ingick i studierna – inte automatiskt alla typer av stödstrumpor.
När man har en lång resa framför sig är det också viktigt att röra på benen regelbundet, göra enkla fotrörelser och frigöra så mycket benutrymme som möjligt. Den som har förhöjd risk för blodpropp bör rådgöra med vården inför en längre resa.
Källor och vidare läsning
1. Compression stockings for preventing deep vein thrombosis (DVT) in airline passengers
Clarke MJ, Broderick C, Hopewell S, Juszczak E, Eisinga A.
Cochrane Database of Systematic Reviews, 2021.
Forskningsöversikt om kompressionsstrumpor, symtomfri djup ventrombos och svullnad vid flygresor.
Läs studien hos Cochrane
2. WHO Research Into Global Hazards of Travel (WRIGHT)
World Health Organization (WHO), projekt startat 2002, resultat publicerade 2007.
Forskning om sambandet mellan långvarigt resande och venös blodpropp.
Läs WHO:s sammanfattning
3. Formation of edema and fluid shifts during a long-haul flight
Mittermayr M. med flera.
Journal of Travel Medicine, 2003, volym 10, nummer 6.
Studie om vätskeansamling i benen under och efter en långflygning.
Läs studiens sammanfattning på PubMed
